Framtidens organisationsformer inspireras från naturen och fysiken, inte mekaniken.

Modern organisationsteori med hierarkier kan spåras tillbaka till teorin om byråkrati som utvecklades av den tyske sociologen Max Weber på tidigt 1900-tal. Weber ansåg att byråkrati var en effektiv och rationell organisation som byggde på en hierarkisk struktur med klart definierade regler och ansvarsområden. Denna syn på organisationer influerades av den dominerande mekaniska och militära historieparadigmen på den tiden, där organisationer sågs som maskiner eller militära enheter som var utformade för att uppnå specifika mål.

Detta syns tydligast i orden vi än idag använder, exempelvis ”Officer”, ”Human Resource” och ”Projekt”. En Officer ska nyttja en människa som om dom vore en resurs såsom olja eller metall för att matas in i en Projektil mot ett fördefinierat mål som är att andra ska förlora och ”vi” ska vinna.

Vi befinner oss just nu i en plats mellan platser. Vi är på väg att lämna den traditionella paradigmet som tagit oss dit vi är idag, men vi har ännu inte definierat den nya platsen vi är på väg emot. Detta kan tydligast synas i antalet teorier, metoder och modeller som finns idag för organisationsteori, ledarskap och processer. Det finns nästan lika många modeller som det finns företag, vilket visar på att vi inte definierat det nya ännu.

Ett steg i rätt riktning tror jag handlar om att förstå hur universum och naturen fungerar och organiserar sig. Våra organisationer liknar till stor del både organismer och universum i stort, och om vi då kan lära oss de knepen som redan används runtomkring oss, så kan vi bli mer adaptiva.

Problemet

Den största utmaningen för organisationer idag är att ta in, bearbeta och agera på information från sin omgivning. På grund av den snabba förändringstakten i dagens globaliserade och ihopkopplade värld är detta den största utmaningen för många organisationer. Flertalet underliggande trender orsakar denna problematik, såsom större informationsflöden, snabbare förändring, mer brus, ökad komplexitet och sammankoppling av system, ökad hastighet och ökad konkurrens.

Den viktigaste informationen i detta fall kan argumenteras vara den relationella information. Alltså den informationen som kan relateras till din organisation och ha en effekt och konsekvens för den.

Holografiska principen och information

holografiska principen föreslår att all information som beskriver en volym i rymden kan projiceras på en yta som omger volymen vilket betyder att informationen är mer relaterad till ytan än till volymen. Denna idé föreslogs ursprungligen av den teoretiska fysikern Juan Maldacena i en artikel från 1997. Detta innebär att det finns en grundläggande koppling mellan information och ytarea, snarare än volym.

Vi kommer att använda ”yta” som en liknelse till organisationens relationella information med omvärlden. Det innebär att interna processer är inte yta, utan det är volym då helt interna processer är endast relaterade till den egna organisationen och kan inte generera relevant relationell information om omvärlden. Yta i detta fallet är kontaktpunkter med kunder, medborgare, med marknadsaktörer, konkurrenter, leverantörer, politiker, marknader etc. etc. Allt som inte är de interna processerna och som endast rör sig internt i bolaget kan anses vara ”yta” och ha någon form av användbar relationell information.

För att öka organisationens förmåga att hantera en värld som har mer relevant relationell information så måste då också organisationens ytarea öka. Men hur gör man det utan att öka volymen? Alltså går det att öka organisationens förmåga att hantera relationell information utan att också öka storleken på bolaget? Går det att öka vår förmåga att samla information, bearbeta den informationen och agera på den utan att spendera mer på intellektuellt arbete och ”volym”? Kan man ha sin kaka och äta den också?

Fraktaler

Fraktaler är en matematisk modell som beskriver objekt med oregelbunden form som har självsimilaritet på olika skalor.

En metafor för detta kan vara engelska kusten, som är ett exempel på en fraktal. Englands kustlinje har många små bukter, uddar och andra detaljer som skapar en mycket oregelbunden form. Om man mäter längden på kustlinjen med en lång linjal, får man en kortare kustlinje än om man mäter längden med en kortare linjal som fångar in fler bukter och svängar. Ju mindre linjal man använder, desto mer detaljerade blir mätningarna och desto längre blir kustlinjen. Inom matematiken kan ytarean av en volym vara oändlig även om volymen är begränsad. Detta beror på att ytarean kan ha en oregelbunden form med många små detaljer som bidrar till dess totala yta.

Möjliga vägen framåt

En decentraliserad organisation med en fraktal struktur i flera mindre mikrobolag kan ha större ytarea och därmed kan bearbeta mer relationell information på flera olika sätt. Eftersom varje mikrobolag är ansvarig för en del av organisationens verksamhet och har sina egna relationer till kunder, leverantörer och andra intressenter, ökar organisationens samlade kapacitet att ta emot och bearbeta information från omvärlden.

Den fraktala strukturen i organisationen innebär att varje mikrobolag har en liknande struktur som hela organisationen. Varje mikrobolag har sin egen ledning, egna beslutskedjor och ansvarar för sina egna ekonomiska resultat. Detta skapar en starkare koppling mellan ledningen och den dagliga verksamheten, vilket kan öka organisationens förmåga att snabbt anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden och minska den totala ”volymen”. Myten att om vi alla gör på samma sätt så blir vi effektivare är bruten. Mångfald gör att mer relationell data kan bearbetas och gör att besluten blir bättre, snabbare och effektivare snarare än likadana.

Den större ytarean i en decentraliserad organisation möjliggör också en större mångfald av perspektiv och kunskap. Varje mikrobolag har en unik uppsättning av kompetenser och erfarenheter, vilket gör att organisationen kan dra nytta av mångfalden och få tillgång till en bredare kunskapsbas. Dessutom kan varje mikrobolag lära av varandra och utbyta idéer och kunskap på ett mer effektivt sätt, vilket kan förbättra organisationens samlade förmåga att hantera komplexa problem.

En annan fördel med en fraktal struktur är att den kan främja en kultur av självständighet, kreativitet och innovation. Varje mikrobolag har större frihet att fatta egna beslut och agera på ett sätt som passar dess specifika behov och mål. Detta kan stimulera kreativitet och innovation, vilket kan förbättra organisationens förmåga att skapa nya lösningar på problem och utveckla nya produkter och tjänster.

Det enda som kan bemöta en mångfald av snabbrörliga problem är en mångfald av snabbrörliga lösningar.

Den största utmaningen för dagens bolag är att ta in, bearbeta och agera på relationell information från sin omgivning på grund av större informationsflöden, snabbare förändring, ökad komplexitet och sammankoppling av system. Holografiska principen föreslår att all information som beskriver en volym i rymden kan projiceras på en yta som omger volymen, vilket betyder att informationen är mer relaterad till ytan än till volymen. En decentraliserad organisation med en fraktal struktur i flera mindre mikrobolag kan ha större ytarea och därmed kan bearbeta mer relationell information på flera olika sätt. Varje mikrobolag har sin egen ledning, egna beslutskedjor och ansvarar för sina egna ekonomiska resultat. Detta skapar en starkare koppling mellan ledningen och den dagliga verksamheten, vilket kan öka organisationens förmåga att snabbt anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden och minska den totala ”volymen”. Dessutom möjliggör den större ytarean i en decentraliserad organisation en större mångfald av perspektiv och kunskap samt främjar en kultur av självständighet, kreativitet och innovation.